Joyzine

[stäng]

Recension - Live

The Ark
Arvikafestivalen
2007-07-12
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-07-17
Hemsida: www.thearkworld.com

Hur man än vrider och vänder på det hela så är The Arks konsert inget annat än ett greatest hits-framträdande. Hitlåtarna är fler än jag orkar räkna och precis som var fallet i Hultsfred för en månad sedan levererar Växjös finest mer än vad jag hade förväntat mig. Samma frågtecken som då kvarstår dock fortfarande, låter inte Ola Salo väldigt sliten i rösten numera?

Publiken jublar högt över schlagerdängan The worrying kind, själv tycker jag att det är framträdandets svagaste nummer. Förstår mig inte alls på den melodin, avsaknaden av riktig refräng gör mig skeptiskt inställd. Bättre är det då i därpå följande One of us is gonna die young som fungerar alldeles utomordentligt i den kombinerat vackra och rockiga tappning bandet serverar den. Likaså sprudlar signaturmelodin från genombrottet: It takes a fool to remain sane. Trots Salos något svajiga sånginsats fungerar det glamoursvulstiga väldigt bra. The Ark anno 2007 verkar vara i tillräckligt god form för att självsäkert kunna hoppa upp och ner på sin låtskatt med vetskapen att publiken kommer att älska dem. Sådant lyfter en konsert. Och trumslagaren Sylvester Schlegel visar större pondus än någonsin tidigare.

Under sista extranumret, titelspåret från senaste plattan ”Prayer For The Weekend”, kommer precis som under Peace & Love-festivalen Timbuktu med band upp på scenen för att hjälpa till. Ett festligt tilltag som sätter extra piff på konserten. Men till skillnad mot på den Borländska festivalen tycks rapparen otroligt ofokuserad. Utan stuns eller kontroll på rösten fumlar han sig fram med några trötta rop. Allt medan kompbandet medelst diverse percussion röjer loss så det slår gnistor. Förmodligen påbörjades en lite väl intensiv fest för den svenske folkhemsrapparen direkt efter att han själv slutat lira, några timmar innan The Ark-konserten.