[stäng]

Tomas DiLeva Boulognerskogen, Skövde 2000-07-14 Av: Mikael Mjörnberg Publicerad: 2000-10-10 Hemsida: dileva.nu

---

Vad ska man egentligen förvänta sig inför en konsert med en man som Tomas DiLeva? På skiva är hans låtar fullkomligt fenomenala, men håller det speciella soundet live? Kommer han att predika sitt kärleksbudskap eller bara spela rakt av och sen gå av scenen? Svaret kom omgående när DiLeva stack in sin första tå på scenen. Kvällen skulle bli oförglömlig.

Iklädd en färgglad dräkt och med ett par stora fjärilsvingar på ryggen kommer kärlekskungen in, sjungandes på Man av färger från sitt nya album "Älska". En alldeles utmärkt inledning som dock visar sig vara det svagaste kortet på hela konserten. Han börjar genast med sitt predikande om kärlek, rymden och växtriket. Vattenkannan som har blivit hans kännetecken genom åren hissas ned från scentaket och han dricker några klunkar ur den. "Skål och leve kosmos" ropar han och den stora festen är igång på allvar.

Jag hade förväntat mig att kärleksbeskyddaren skulle spela mycket material från sin nya skiva men till min glädje blir det bara tre melodier därifrån. Han inleder som jag tidigare nämnde med Man av färger och lite senare under konserten dyker de två singlarna Vi får vingar när vi älskar och Solsjäl upp. I övrigt levererar han enbart gamla hits, serverade i en läckert paketerad fruktkorg. Han kastar då och då frukt till publiken samtidigt som han häver ur sig sina slagord, "Frukta inte, ät frukt. Frukta inte, befrukta!". Ungefär halvvägs genom spektaklet kör han ett medley bestående av en hel uppsjö med träffsäkra popmelodier. För att nämna några bjuds vi på snuttar ur Svarta pärlan i London, Söta lilla blomma, Kom till mig och Dansa din djävul.

Bandet är samspelt och levererar melodierna på ett ypperligt sätt. Sångerskan som DiLeva har med sig sjunger väldigt bra och han själv har också fått till rösten på bästa vis. Det bevisas en gång för alla att han är minst lika bra live som på platta. På skiva får man ju dessutom inte höra hans eminenta mellansnack som han som ni säkert förstått bjuder på mellan i princip varenda låt.

I Everyone is Jesus stannar han upp och låter publiken sjunga refrängen om och om igen medan han dansar fram och tillbaka på scenen. "Nu är det jag som dansar till er och inte ni som dansar till mig" säger han och det går inte att ta miste på att han är lycklig. Lycka är ett ord som personifierar hela DiLevas kärleksfulla framträdande, där Vi har bara varandra och Vem ska jag tro på? är de starkaste korten. Och det är faktiskt som en bekant uttryckte det efter konserten, han har verkligen bara hits!

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

Inga kommentarer