Joyzine.se






Recension - Live

Limp Bizkit
Hultsfredsfestivalen
2001-06-14
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2001-10-10
Hemsida: www.limpbizkit.com

Visserligen är Limp Bizkits cdutgåvor inget annat än dåliga och sångaren Fred Durst onödigt pubertal. Men det är ändå tragiskt att se hur det bland recensenter blivit "inne" att hata Limp Bizkit. Det är som ett grupptryck inom branschen, det verkar som om man är tvungen att älska Håkan Hellström och hata band som till exempel Limp Bizkit för att bli accepterad.

Många av recensenterna hade säkerligen bestämt sig för att såga giget redan när de gick dit. Själv är jag som sagt inget större fan av skivorna och väntade mig väl i sanningens namn ingen häftigare upplevelse. Därför blev jag väldigt positivt överraskad.

Inte nog med att amerikanerna ståtade med ett förstklassigt ljud - faktiskt det bästa under hela festivalen - deras show var dessutom härlig. Då och då detonerade sprängladdningar och konfettiregn pumpades ut över publiken. Att bandet dessutom gav allt på scen - egentligen var det bara sångaren Fred Durst som var lite stel - hjälpte till att förstärka den positiva känslan. Inget rutingig här inte.

Fred Durst levererade då och då spydiga mellansnack och även om han inte är något verbalt geni var han ganska rolig. Klart hårdast på scen var dock gitarristen Wes Borland. dagen till ära hade han målat hela överkroppen - inklusive ansiktet - svart. Lägg därtill hans konstlade rörelsemönster och hans mörka blickar så förstår ni att konserten var värd att se bara för att beskåda honom.

Det stora problemet för Limp Bizkit är att de egentligen inte har några låtar att ståta med. Materialet är ganska enkelspårigt och många låtar låter i princip likadant. Live får de dock en helt annan karaktär och i och med att ljudet är så bra blir trycket enormt. Fred Dursts rappartier fungerar som vilopauser för oss i publiken som hämningslöst hoppar, studsar och kastas omkring i de distade refrängerna.

Rollin' som avslutar setet är en bedrövlig låt även live, men dessförinnan brände bandet av sina två enda riktiga låtar Nookie och Take a look around vilket gav konserten en väldigt fin avslutning. Inte för att jag tänker börja digga bandets skivor nu, men jag måste konstatera att Limp Bizkit live är en riktigt mäktig upplevelse.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Relaterat

Sebastian Fors And The Ones That Got Away
Långt ifrån bäst, men ändå fest
Limp Bizkit (1999-01-01)
Limp Bizkit (2003-01-01)

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner