Joyzine.se






Recension - Skiva

Arthur & Yu
In Camera, 2007
Skivbolag: Hardly Art
Av: Johannes Ådén
Publicerad: 2007-11-27
Hemsida: myspace.com/arthurandyu

En gång för länge sedan (sisådär två veckor bakåt) påstod jag att Arthur & Yu var dåliga. Riktigt dåliga. Jag tror att det beror på mitt illamående första gången jag hörde dem. Lite väl mycket reverb fick mig att vilja kasta upp när jag låg där i min säng, hjälplös och utslagen. Det är tur att illamående kan gå över fort och att man får ändra sig, för när jag i friskt tillstånd får höra förstasläppet på Sub Pops nya etikett Hardly Art kan jag, med gott samvete, klassa det som ett av årets bästa debutalbum.

Arthur & Yu består av Grant Olsen och Sonya Westscott, vars röster kompletterar varandra på ett sätt som nog får de flesta att tänka på Lee Hazlewood och Nancy Sinatra. Olsens lite mer urflippade och okontrollerade croonerröst bärs upp av Westscotts varma, sammetslena stämma. Absurd Heroes Manifestos och Flashing the Lobby Lights, skivans största behållningar, kan användas som rättesnöre av dagens unga musiker på ”röster som är som gjorda för varandra”.

”REVERB!” hade kunnat vara en alternativ titel på denna blandning av folkpop sprungen från 60-talet, Velvet Underground & Nicos lugnare stunder, Jethro Tull-flöjter, Neil Young (som även dediceras en låt) samt en uppsjö av andra band. Ibland blir atmosfären så tjock att den går att ta på i och med all reverb, en effekt som gör att åtminstone jag får känslan av att föras in i ett drömlandskap. Plattan är perfekt att somna till; fina, lugnande melodier utan för stort överraskningsmoment får åtminstone mig att bli lite dåsig, utan att det för den sakens skull blir tråkigt.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner