Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Deerhunter
Way Out West, Göteborg
2009-08-15
Av: Johannes Ådén
Publicerad: 2009-08-17
Hemsida: deerhuntertheband.blogspot.com

Deerhunters sångare, eller viskare, Bradford Cox har tagit platsen längs ut till vänster. Basisten Josh Fauver är placerad centralt och den enda i kvartetten som över huvud taget tittar ut mot publiken och till och med ler ibland. Något snack emellan låtarna förekommer inte; Deerhunter är här för att inviga ytterligare människor i sitt universum, inte för att ha intressanta mellansnack.

Det må låta introvert, och det är precis vad det är. Med reverb, delay och andra effekter skapar Deerhunter ett svävande, atmosfäriskt universum. Med små medel skapar de ett oljud som nästan slår My Bloody Valentine på fingrarna. Associationerna går åt skilda håll. Ibland känns det som att bada i mashmallows och ibland som valsång fast för ungdomar.

Kanske går det att likna vid en religiös upplevelse, speciellt när bandet drar ut låtarna i evigheter och låter oljudet fortplanta sig genom hela lokalen. Nothing Ever Happened är aggresiv fast på ett tillbakalutat sätt, om ni förstår vad jag menar. När jag går ut ur lokalen känns det, bokstavligt talat, som att sväva på moln. Oljudet vill liksom aldrig dö ut, och tre timmar senare, hemma i min sköna säng ringer det fortfarande i öronen.