Joyzine.se






Recension - Skiva

Black Pacific
The Black Pacific, 2010
Skivbolag: Side One Dummy
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2010-10-24
Hemsida: www.theblackpacific.com

Det är inte utan att jag drar lite roat på munnen när Black Pacific presenterar sitt debutalbum med samma namn som gruppen. Den ständiga sanningen om att frontmän från inflytelserika grupper som går solo nästan alltid låter exakt likadant som sin ursprungliga grupp blir här återigen belyst.

Jim Lindberg lämnade storsäljarna Pennywise under inte helt glada former i augusti ifjol och många trodde att det var tack och hej för 45-åringens musikkarriär. Men så blir det ju sällan. Karismatiske Lindberg låg inte på latsidan utan satte snabbt samman sitt nya band och ståtar nu med en skiva som...ja, som låter Pennywise.

Det må vara hänt att Black Pacific har ett lite tyngre anslag än vad Lindbergs huvudsakliga arbetsgivare under två decennium kan ståta med, men annars är det mesta sig likt. Allsångskörerna och den skatepunkiga grunden finns där och med den karakteristiska sångrösten är det förstås svårt att få det hela att låta jättemycket annorlunda. Det enda som egentligen saknas är de riktiga killer hits som Pennywise lyckats klämma ur sig med jämna mellanrum.

Med andra ord är ”The Black Pacific” en platta som kommer tilltala alla gamla Pennywise-fans, för att inte säga alla som har minsta lilla svaghet för den kaliforniska punkrörelsen. Det är inte den bästa plattan inom genren, men den är god nog att underhålla från start till mål.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner