Joyzine.se






Recension - Skiva

Insomnium
In the halls of awaiting, 2002
Skivbolag: Candlelight Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2002-04-29
Hemsida: www.insomnium.net

Bandnamnet är på latin och åsyftar sömnlöshet och mardrömmar. Det sistnämnda är dock inget man drabbas av efter att ha lyssnat på dessa finska debutanters ansträngning "In the halls of awaiting". Visst kan det tyckas att det gått inflation i genren, men Insomnium spelar väl anrättad melodidöds.

Göteborgssoundet är det första jag kommer att tänka på när jag lyssnar på den här plattan. Framförallt ligger finnarna väldigt nära Dark Tranquillity i sitt sound. Niilo Sevänen låter nästan löjligt lik Mikael Stanne i sina growls. Men det spelar inte så stor roll. Huvudsaken är att Insomnium har fått till ett album som verkligen engagerar. Melodierna och referenserna till folkmusik är många och det används en hel del stämningsfulla keyboards. Till skillnad från stillhetens mörkermän från Göteborg låter Insomnium dock inte tangenterna ta en så dominerande position i ljudbilden. I vissa partier låter de istället som In Flames kring "Jester race".

Det enda som egentligen går att klaga på är att tempot är det samma genom hela skivan. Inga tempoökningar, inga direkta balladantydningar. Bara melodiös och stämningsfull dödsmetall. Bristen på variation stör inte alls på samma sätt här som det annars kan göra. Insomnium har nämligen hittat ett tonläge som passar dem och plattan saknar helt enkelt svaga spår.

För att vara en debut är detta väldigt imponerande och jag vågar påstå att detta är årets bästa skiva hittills. Kanske just därför att den inte är särskilt nyskapande. Törsten efter de kommande släppen från Dark Tranquillity och In Flames har stillats något.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner