Joyzine.se






Recension - Skiva

Voidhanger
Wrathprayers, 2011
Skivbolag: Witching Hour Productions
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2012-02-19
Hemsida: myspace.com/voidhangerofficial

Det finns knappast något mer löjeväckande än vuxna män som tar sig själva på alldeles för stort allvar samtidigt som de predikar bajsnödiga budskap. Därför är death metal en genre som det är lätt att slå ner på. En genre befolkad av folk med taskig smak, storvulna tankar och noll självinsikt.

Många skulle kunna avfärda Voidhanger redan på förhandsinformationen när trion ystert proklamerar att den bildades ”to spread negativity and satanic madness” och skivbolaget, tillsynes helt utan någon som helst självironi bankar på med ”this is not another retro travel back in time! This album will simply crush you with its power! Total unholy devastation”. Jag menar, kryp tillbaka in på det störtlöjliga klyschlager ni kom ifrån!

Det är synd att så väl bolag som band tycks ha en så rigid och tramsig inställning till death metal, det gör säkert att många potentiella lyssnare utanför den extrema och sjukt smala innersta kretsen inom scenen skrattar istället för att lyssna.

Men lyssnar man är ”Wrathprayers” faktiskt en platta som har många poänger. Den bjuder välspelad death metal som har så väl ett rockigt driv som en black metal-aktig, ondskefull vibb. Jag skulle vilja påstå att Voidhanger erbjuder en take på den ganska stereotypa genren som är, om inte egen, så i alla fall inte helt ooriginell. Långt ifrån ”total unholy devastation” men ändå så intressant att det är värt att lyssna flera gånger.

Bitvis sjunger herr Warcrimer (fräckt artistnamn va? Oh yeah!) stötigt Tom Araya-style och det skänker dessutom ett uns thrash till brygden. Jag gillar det. Hade Voidhanger bara haft lite självinsikt hade jag förmodligen tyckt ännu bättre om gänget.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner