Recension - Live
I slutet av förra sommaren såg jag
Skitarg inför en synnerligen entusiastisk, men ändå ganska modest skara fans på gemytliga Skogsröjet i Rejmyre. Så här ett knappt år senare spelar orkestern inför ett fullpackat Close-Up-tält där publiken girigt skriker efter mer och mer och mer. Det har minst sagt gått fort uppåt för den humoristiskt tokiga ensemblen.
Och visst låter det riktigt bra om Skitarg även den här festivaldagen. Ändå står jag och funderar på hur länge det här kan tänkas hålla. Själv tycker jag fortfarande, pubertal som jag är, att det är synnerligen underhållande när de clown-corpse-paintade gossarna löper omkring på scenen i blodiga kalsonger och viftar med uppblåsbara jättekukar. Hur kan man inte digga en sådan grej liksom? Men samtidigt är den där våldsamt förtjusta känslan som uppstod första gången bandet beskådades på en scen långt borta.
Även om det är kul är det lite been there done that-känsla över Skitarg när de visar stjärten, hånglar och fångar sitt eget spott med munnen. Har man en gång sett skådespelet kan man för all del roas, men inte längre förtjusas. Det får mig att fundera på hur länge det kan hålla. Att de dansade mer än en sommar är så klart redan bevisat, men när nyhetens behag har lagt sig blir det intressant att se om Skitarg fortfarande kan fylla Close-Up-tält.
Men bara för att det i grund och botten handlar om ett gimmick-band ska man inte förringa det musikaliska. Faktum är att det låter förbannat bra om Skitarg. Det är musiker av rang som står där uppe, sminkade till oigenkännlighet och när publiken skriker extatiskt till melodier som
Jag bryter nacken av din häst och
Släck ett ljus är det för att det faktiskt är riktigt bra låtar.

Relaterat
Metaltown 2012
Skitarg istället för Carola
Skitarg (2012-05-26)
Kommentera
Inga kommentarer