Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Sparzanza
Banisher of the light, 2007
Skivbolag: Black Cult Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-03-06
Hemsida: www.sparzanza.com

Hård rock (just hård rock, inte hårdrock) måste ha vissa komponenter för att bli riktigt bra. Annars slutar det ofta i fisljummet mangel som låter tyskt, vilket för det mesta inte är att betrakta som positivt. Det måste vara svängigt, finnas en pondus i melodiskapandet och stå på en stabil och hård grund. Sparzanza uppfyller med ”Banisher of the light” alla dessa kriterier.

Faktum är att prominenta gäster som Peter Dolving från The Haunted och Mustaschs Ralf Gyllenhammar knappast hade behövts. Skivan imponerar storstilat ändå. Med en fet ljudbild, som är rent metalaktig och där det egentligen bara är trummorna som kunde ha försetts med ett roligare ljud, gör Sparzanza ett mäktigt intryck.

Fläskigt, svängigt och föredömligt hårt, svårare än så behöver det inte vara. Gänget är aldrig ens nära att falla i tyskofilfällan och matar fram oerhört potenta riff utan att låta heavy metal. De är inne och sniffar på stoner och gitarrljudet osar ren metal, men de återvänder hela tiden till rötterna i den hårda rocken. Det är där själen finns och där Sparzanza hör hemma.

Jag plussar gärna för skivan som helhet, men sätter extra utropstecken för Fredrik Weilebys svulstiga sång och det grundmurade sväng som orkestern frammanar. Att jag sedan hade kunnat önska mig några snabbare stänkare är en bisak.