Recension - Live
Jag vet inte riktigt vart jag har
Dream Evil. Å ena sidan är jag väl medveten om alla de rävar demonproducenten, tillika bandets ena gitarrist, Fredrik Nordström har bakom öronen och när sångaren Niklas Isfeldt snackar mellan låtarna är det så göteborgskt klämkäckt att man ofrånkomligt drar på munnen. Å andra sidan verkar det faktiskt som att bandet tar sin musik och klichémässigt metalaktiga framtoning på fullaste allvar.
Just det senare har jag personligen väldigt svårt att göra. Det ligger någon form av lite löjligt skimmer över framförallt gruppens texter och titlar. Ta bara en låt som
Made Of Metal där refrängen lätt kan få rodnaden att tränga fram på kinderna. Om det skulle vara helt på allvar och befriat från självdistans och ironi vill säga. Det blir lätt lite obekvämt när bandets egen ståndpunkt inte är helt klar och när delar av publiken uppenbarligen tar det hela på blodigt allvar.
Med det sagt kan det konstateras att Dream Evil ändå är en samling spelskickliga herrar och att de förmår leverera sin melodiösa heavy metal (eller ”bonnarock” som Isfeldt uppsluppet benämner den) med precision. I stunder som
The Choosen Ones och
Children of the Night är det ganska bra drag på scenen, men bra? Nja, det har jag svårt att tycka.
Lite smålustigt om det är med en stor portion humor, synnerligen obekvämt om det är på fullt allvar.

Relaterat
Metaltown 2010
Dream Evil (2003-01-01)
Kommentera
Inga kommentarer