Joyzine.se






Fem korta

The Baboon Show

The Baboon Show

Fem korta frågor till Niclas Svensson i punkrockkrigarna The Baboon Show...

”People’s Republic Of The Baboon Show Formerly Known As Sweden” är en klart kaxig titel på nya plattan, berätta historien bakom. Hur kaxiga är ni?
Det kanske låter kaxigt men det är väl inte så kaxigt egentligen tycker jag. Titeln speglar lite hur det hade sett ut om The Baboon Show tagit över rodret på det sjunkande skeppet Sverige. Då hade vi inte varit med i storföretagens nyliberala marknadsdiktatur EU, vi hade haft sex timmars arbetsdag, alla chefsbonusar och fallskärmar hade förbjudits, inga Jas-plan hade flugit omkring i världen och hjälpt till i USA-imperialismens krig, pälsfarmerna hade upphört att existera, i skolan hade man lärt sig ordet solidaritet före ordet entreprenörskap… Listan kan göras lång. I ”People’s Republic Of The Baboon Show Formerly Known As Sweden” lever människor tillsammans. Inte en för en.

Det är tätt med Tysklands-datum både när man tittar bland era kommande och avverkade spelningar, varför gillar Tyskland The Baboon Show och varför gillar The Baboon Show Tyskland?
Ja, det verkar vara Tyskland som gäller för oss. Vi har såklart spelat jättemycket i Sverige genom åren, men just nu är det i Tyskland det händer.

2009 gjorde vi en kortare Tysklandsturné ihop med en lyckad vecka med spelningar i Frankrike och jag tror det var lite där vi lade grunden till vår popularitet i Tyskland. Rätt folk såg oss och hörde av sig efteråt. De kontakterna gav i sin tur fler kontakter och vi gjorde några kortare svängar till. Man kan säga att det blivit lite större och mer folk för varje gång vi varit där och spelat. Och nu börjar det bli ganska stort när vi även har tysk bokare och skivbolag.

Vi turnerar Tyskland i alla fall två gånger om året och vi får ett fantastiskt bemötande och gensvar från både arrangörer och publiken. I och med populariteten i Tyskland, som är ett stort land med många människor, så börjar ordet sprida sig och även fler länder hör av sig och vill att vi ska komma och spela. Vi har otroligt roligt i Tyskland och det finns massa mer publik att locka till babianshowen.

Man får ändå anse att ni målat in en skapligt egen nisch när det handlar om soundet, hur tycker ni annars egentligen att den svenska punkrockscenen mår så här i början av 2013?
Punkscenen dör aldrig. Den har bara sina ups and downs. Inte helt otippat så är den alltid som störst när vi har borgerlig regering och rasister i riksdagen. Det finns massa bra band med olika stilar över hela Sverige. Se bara på Close-Up-skribenten Mikael Sörlings samlings-LP-följetång ”Turist I Tillvaron” där han verkligen gräver fram allt från klassisk 77-punk till käng och crust ur hålor i hela landet. The Baboon Show har för övrigt också medverkat där med en låt.

Det viskas att ni startade bandet med målsättningen att göra en av de 10 bästa punkplattorna genom tiderna, är ni där än?
Vi är inte där än, men vi är jävligt nära. Ha ha!!! Vi funderade nästan på att lägga ner efter förra plattan ”Punk Rock Harbour”, för vi fattade inte hur vi skulle kunna toppa den. Men nu har vi gjort en om möjligt ännu bättre skiva, och vi har fortfarande många år på oss! Vi blir äldre, men inte nöjda. Klasskampen har ingen ålder.

...och efter en sådan fråga, vilka är de fem bästa punkplattorna genom tiderna?
Jävlar vad svårt! Personligen är nog följande de skivor som betytt mest för mig i alla fall. Ingen speciell ordning mellan ett och fem:

Bad Religion – ”Suffer”. Den öppnade ögonen för att punken inte bara måste ha en ”Skjut en snut”-pubertal attityd. Knivskarpa, intelligenta texter och melodier som var början på något riktigt stort. Det de gjorde innan är också bra men det var med ”Suffer” de hittade hur de skulle låta och uttrycka sig. Ett favoritband fortfarande och jag köpte deras nya skiva ”True North” på LP senast idag!

Asta Kask – ”Med Is I Magen”. Lyssna på låtar som Psykiskt instabil, Välkommen hem, Dom får aldrig mig, och så vidare. Behövs ingen vidare motivering! Asta Kask är idag goda vänner till oss och vi har spelat ihop massor av gånger. Det hade jag aldrig kunnat drömma om när jag satt och petade näsan i pojkrummet uppe i Boden. Asta Kask är fortfarande asgrymma!

Misfits – ”Walk Among Us”. Vad ska man säga? Skränig men otroligt melodivänlig punkrock med skräckfilmstema. Refränger som det skrålats till miljontals gånger på fester överallt och en av genrens bästa sångare i Glenn Danzig.

Buzzcocks – ”Singles Going Steady”. En samling låtar med ett otroligt driv i både musiken och sången. Funkar alltid oavsett humör! Helt klart en stor inspirationskälla för The Baboon Show. Det kan de andra också skriva under på.

Wolfpack – ”Lycanthro Punk”. För att jag älskar D-takt och det här är bland det bästa som gjorts någonsin!

Jag kan fortsätta för evigt med skivor och band. Ramones, 7 Seconds, Toydolls, Anti-Cimex med flera… Men de här kom jag på just nu.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Av: Mikael Mjörnberg 2013-01-28
Foto:
Hemsida: facebook.com/thebaboonshow

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner