Joyzine.se






Recension - Skiva

Faceshift
Reconcile, 2007
Skivbolag: Black Lodge
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-12-17
Hemsida: www.faceshift.se

Medlemmarna i Eternal Oath tyckte inte att det var kul att spela dödsmetall längre och la ner bandet för att strax därefter återuppstå som Faceshift. Min retoriska fråga är enkel: hur kul är det att spela mjäkig gothrock då?

Här står vi återigen inför faktumet att det är alldeles för enkelt att ge ut skivor idag. Hade det funnits minsta lilla kvalitetstänk inom metalsvängen, istället för den enorma kvantitetsstrategi som tycks råda idag, hade Timo Hovinen aldrig tillåtits att fronta en bolagsuppbackad orkester. Snubben kanske har en bra sångröst när han står ensam hemma i duschen, men på skiva räcker han inte till på långa vägar.

Tillåt mig utveckla. Hovinen låter som om han inte fullt ut litar på sin sångröst. Där finns hela tiden ett stråk av osäkerhet och när han medvetet håller igen låter det inget vidare. Att rösten i sig inte är särskilt märkvärdig och att han sjunger med inlevelse som ett kylskåp hjälper heller inte upp intrycket.

Musikaliskt då? Jag kan inte påstå att jag sörjer Eternal Oaths bortgång, men blir heller inte särskilt glad av Faceshift. Det är inget större fel på dess ruffiga försök till inställsam rock, men den säger mig ingenting. Medlemåttigt låtmaterial som är som gjort för toppskiktet i en demobandstävling, men som bara är skivvärdigt i en värld som satsar stenhårt på kvantitet.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner