[stäng]

Cobra Starship Viva La Cobra!, 2007 Skivbolag: Decaydance Av: Mikael Mjörnberg Publicerad: 2008-01-19 Hemsida: www.cobrastarship.com

---

En irriterande oförmåga att bestämma sig eller nyfiket uppfinnande av nya ramar för populärmusiken? Döm själva, jag har svårt att avgöra vad jag egentligen ska tycka om Cobra Starships lekfulla potpurri av musikalisk glädje.

En sak kan vi dock knyta oss till och låta den här recensionen cirkulera omkring. ”Viva La Cobra!” är en partyskiva. Den lever mestadels på upptempomelodier och färgglada arrangemang. Vare sig Cobra Starship tar avstamp i pop eller tillrättalagd rock präglas produktionen av livfulla detaljer och orädda flörtar med vad helst för genre som råkar flanera förbi.

Men att omnämna det här i termer av pop och rock är förstås att göra det alldeles för lätt för sig och samtidigt att göra bandet en otjänst. Här finns inslag som skulle passa i fyrtalet olika genreprogram hos MTV. Ena stunden är Cobra Satrship en grupp som gör slick klubbmusik för svettiga dansgolv (driften med Justin Timberlake i Kiss My Sass är lysande), nästa tar de ut svängarna och levererar disco som har rötterna någon helt annanstans än i dagens inskränkta produktionsklimat. Men ensemblen vill givetvis inte bara ut på dansgolvet, när det börjar rycka för mycket i höfterna mixar de in riktigt fager soul, för att sedan ta upp dansen igen till tillbakalutad funk.

Det enda som kan hålla Cobra Starship från det starkaste rampljuset är den uppfriskande känsla av ironi och humor som ligger över projektet. Gruppen är inte rädd att tänja på gränserna (det bevisar väl om inte annat ”Viva La Cobras” musikaliska innehåll) och levererar flera lustiga texter som kanske inte anses helt rumsrena i alla kretsar (Prostitution is the world’s oldest profession (and I, dear madame, am a professional) någon?).

Det är här någonstans jag på riktigt börjar inse att jag stordiggar Cobra Starship. Vare sig de låter som Maroon 5 eller Melody Club med självdistans, konkurrerar med Scissor Sisters eller gör en rak rockballad (The world has it’s shine (but I would drop it on a dime)) handlar det om nyfiket uppfinnande av populärmusik. Allt, precis allt, är lättillgängligt och som gjort för radio och teve, men med så mycket mer energi och leklust än det mesta som görs idag. Det tar ett tag innan jag får ihop det, men när alla genres faller på plats står det klart att ”Viva La Cobra” är utmärkt.

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg: