Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Flaming Lips
Way Out West, Göteborg
2008-08-09
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2008-08-14
Hemsida: www.flaminglips.com

När det gäller bombastiska scenshower är det svårt att bli imponerad efter att man har sett en fullvärdig pyroteknisk spelning med In Flames, allt annat känns så fjuttigt på något sätt. Vill man ha något som är lite mer skruvat, och lite mindre eldigt, då ska man se The Flaming Lips. Vad är eldkvastar och bomber när man kan surfa runt i publiken inuti en plastbubbla, ha dansande aliens och teletubbies på scenen och vad som kan vara norra Europas största videoskärm? Välkommen till Wayne Coyne och dennes psykedeliska värld.

Skruvat är egentligen alldeles för milt när det kommer till att beskriva The Flaming Lips musik. På senaste studioalbumet, ”At War With The Mystics”, sjunger Wayne Coyne om robotar, självmordsbombare och ja, you name it. Något som är fullständigt logiskt när man ser The Flaming Lips live. ”Som ett jättestort barnkalas” skrev Dorian Lynskey på brittiska The Guardian, jag är beredd att hålla med.

Jag har dock ett enda problem med The Flaming Lips. Jag tycker inte att de är särskilt bra. Det är ett ganska stort problem är jag rädd. För att använda mitt nya favoritord, även musiken hos The Flaming Lips är skruvad. Det är psykedeliskt, det är kosmiskt och det är snurrigt, men inte särskilt medryckande. På det sättet undrar jag om inte denna maffiga scenshow bara är en rökridå för att dölja just detta, bandets tillkortakommanden rent musikaliskt.

The Flaming Lips borde egentligen inte kallas för ett rockband, en kringresande cabaret är nästan en bättre beskrivning. Släng in lite exotiska djur och våghalsiga trampolinnummer så har vi en kosmisk cirkus med tillhörande soundtrack. Wayne Coyne skulle passa alldeles utmärkt utklädd till cirkusdirektör. För nej, som enbart rockband räcker de inte till.