Joyzine.se






Recension - Skiva

Roger & the Rockets
Walking band, 2009
Skivbolag: Blue Hall
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2010-01-04
Hemsida: www.raketerna.se

Roger Häggström och hans raketer försöker in i det sista undvika att vara pretentiösa. Det är ett synnerligen gott mål att ha för ögonen, men i slutändan gör det tyvärr också att det aldrig riktigt blir någon riktig fart på ”Walking band”. Roger & the Rockets försöker verkligen efter bästa förmåga, men lyckas aldrig få mig riktigt intresserad. Det tar aldrig riktigt fart.

Visst kom det riktigt snygg jänkar-country från Ljusdal här om året när Hellsingland Underground släppte platta, men för det mesta brukar grupper ha ganska svårt att återskapa det där riktigt präriedistinkta. Ett par herrar från Örnsköldsvik får problem när de ger sig på ett arv av inmutad country och americana och försöker passa in i den givna mallen. Det blir helt enkelt lite slätstruket.

Jag vill egentligen inte skriva något negativt om Roger & the Rockets. Det hörs så tydligt att de brinner för sin strävan och användandet av typiska instrument så som banjo och lap steel skänker en viss känsla. Det är rent av riktigt lovvärt att använda en uppsjö av gamla vintageinstrument för att hitta det rätta ljudet. Men någonstans på vägen förvandlas det där genuina till något tråkigt. Om det beror på ångermanlänningarnas vilja att låta amerikanskt eller låtmaterialet i sig kan jag inte riktigt sätta fingret på, men ”Walking band” engagerar inte på det sätt som det var tänkt.

Vid två tillfällen sticker bandet ut näsan utanför sin formel, en gången med den äran, andra gången med katastrofalt resultat. Got to go snuddar vid dansbandsgenren och det säger ju sig självt att det inte funkar. I Red robed Jesus däremot, där flörtar gruppen lite med den annalkande julen och det fungerar ju förstås alldeles utmärkt så här strax efter gnistrande tider.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner