Joyzine

[stäng]

Recension - Demo

Salt
Girig 2007
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-07-24
Hemsida: www.myspace.com/saltmusik

Det är rätt många år sedan Linkin Park var i ropet med sin hypade rapmetal nu. Trendernas vindar har blåst snålt, genren blivit tämligen utskälld och de inställsamma jänkarna har gått vidare till att bli en jönsig form av emoorkester. Precis som så många andra av de gäng som praktiserade samma typ av musik vid samma tidpunkt. Rapmetallen har dödförklarats både tre och fyra gånger. Kul då att Salt kommer från ingenstans och gör precis samma sak som var i ropet 1999, men med svenska texter.

Visst blev numetallen överexponerad och urvattnad med åren, men jag tillhör gardet som tycker att genren i allmänhet och Linkin Park i synnerhet fått ta emot lite väl mycket skit. ”Hybrid Theory” är fortfarande en platta som jag tar fram och spelar någon gång om året. Utan att skämmas! Och är det något band Salt påminner om är det Linkin Park.

Sångslingorna är småmesigt arrangerade och har en hel del gemensamt med hur Chester Bennington en gång i tiden lät. Rytmiken är densamma som hos amerikanerna och låtstrukturerna känns igen. Det som skiljer är, förutom språket, rappartierna som hos Salt inte alls är så macho som hos förebilderna utan mer folkhemsmysiga. Tänk Timbuktu.

Musikproducentprogrammet i Norrköping tycks vara en god grogrund för uppstickare. Om jag inte är helt ute och cyklar var det där medlemmarna i hårt satsande Elmer fann varandra, så även snubbarna i Salt. I sättningen ingår bland annat LilErik (som recenserades här på Joyzine för några veckor sedan). Mycket kvalitativt kommer alltså den vägen. Även om Salt nog mest är en kul nostalgisk vindpust från det förgångna. Vad man än tycker om det är rapmetal en genre som är död på riktigt. Så länge inte Clawfinger kan sparka liv i liket med kommande platta. Det vore dock onekligen roligt om Salt kunde lyckas med sin mission att bli en kommersiellt gångbar produkt.