Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Tysta Mari
Sverige Casino, 2009
Skivbolag: 11743 Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2009-04-27
Hemsida: www.tystamari.com

Bomb i stan hette låten som briserade tillsammans med solen förra året och blev en riktig favorit den sommaren. Förvisso gick väl debutalbumet ”Tjugo minuter över tre” ganska obemärkt förbi, men just Bomb i stan gav ett intryck av att Sverige var på väg att få ett nytt Ebba Grön. Inte bara för att Tysta Mari lät nästan exakt som en modern variant utav Rågsvedsgänget utan också för att de lirade med samma intensiva energi.

När det nu bara ett år senare är dags för en uppföljare låter det som om orkestern funderat över just detta. Visst låter ”Sverige Casino” väldigt mycket Ebba Grön på ett klart tilltalande sätt, men vyerna har vidgats och influenserna som tillåts höras i musiken har blivit betydligt fler. Det låter som om Tysta Mari vill bli betraktade som mer än bara det där charmant bakåtsträvande punkbandet.

Att använda ett ord som moget blir naturligtvis helt fel eftersom ni kommer vända och vrida på det och tolka det helt fel, men jag gör det i alla fall. Rockelementen som kontrasterar mot den rivigare punken kan härledas till Moneybrothers drivigaste bitar (förmodligen figurerar en viss herr Springsteen i referensbiblioteken hos dem båda). Är inte det moget så säg? Dessutom ligger en snygg matta av skramlig modspop till grund för flera av låtarna på ”Sverige Casino”.

Någon ny Bomb i stan är det dock inte tal om. I samband med att Tysta Mari satsat på att åstadkomma ett homogent album får de enskilda melodierna snällt ordna sig i ledet. Därmed inte sagt att plattan saknar fina stunder. I Så kallt, Junkie/Kärlek och Nån stacks ner visar sig Tysta Mari från sin allra finaste sida. Där och då inser jag att det är den naturligaste saken i världen att ett av Sveriges mest spännande punkband breddar spektrat och vidgar vyerna för en hel scen.