Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Slayer
God Hates Us All, 2001
Skivbolag: American Recordings
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2001-10-10
Hemsida: www.slayer.net

Slayer är alltid Slayer och namnet borgar för kvalitet. "God hates us all" är definitivt inget undantag. Banemännen bjuder på aggressiv metal precis som vi är vana att höra dem.

Tom Araya som hanterar såväl bas som röstförstärkare i bandet är djupt troende katolik - det har väl inte undgått någon? - och därför känns det ganska konstigt att höra honom skrika fraser som "I won't be force-fed prophecies/ From a book of untruths for the weakest mind" och "God is dead can´t save me/ Taking lives with impunity/ Resurrection of a deviant Christ/ Feeding hate to capacity - deviance". Det är väl egentligen detta dubbelspel som är det enda irriterande med plattan. En djupt religiös person har liksom inte på en temaplatta om religionens meningslöshet att göra.

Rent musikaliskt är skivan förstklassig och Tom Araya är en av metalgenrens bästa sångare. Hans aggressiva vrålande höjer kvaliteten på framförandet avsevärt. Samtidigt som Kerry King och Jeff Hanneman riffar hysteriskt och Paul Bostaph piskar skinn som besatt. Alla komponenter behövs för att Slayer ska vara Slayer. Skulle nån hoppa av är jag ganska säker på att det är adjöss med bandet.

"God hates us all" är precis så arg som en riktigt tändande metalplatta ska vara. I Exile har Kerry King hittat helt rätt och fått till allt. Det är i tuff konkurrens skivans vassaste spår. Slayer är till och med bra när de börjar snegla åt nymodigheter och drar ned på tempot. Det är helt enkelt bara att konstatera att åldern ännu inte besegrat bandet.