Joyzine.se






Recension - Demo

Bluekicks
Louise
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-10-23
Hemsida: myspace.com/wearebluekicks

Här har vi ett stycke sockersvår pop av det svenska formatet. Ni vet sådan där musik som om någon i bandet tidigare spelat trummor eller körat bakom någon annan poptjusig undergroundartist redan varit hyllad av indiemaffian. Musik som utan problem skulle kunna ta genvägen till rampljuset via P3 Lab med rätt timing. Musik som i sanning inte är särskilt svår att spela, men som ofta blir euforisk och medryckande live.

Ni vet precis hur det låter. Shout Out Louds måste väl erkännas som ledare av den här indiefalangen som fått allt för många avknoppningar. Så väl bra som dåliga. Det är lite halvsvajig sång, några småironiska, men ändå medryckande gitarrslingor, handklapp eller markerade trumrytmer och en melankoli dold bakom lyckligt kvittrande arrangemang. Så typiskt svenskt, så typiskt dagens scen.

Utan att påstå att de egentligen skulle vara värda det skulle jag inte ha blivit förvånad om någon talade om för mig att Bluekicks var ett etablerat band med hjordar av fans. Nu är de givetvis inte det, men de står ändå som ett tydligt exempel för hur sådan här pop låter. Ett tydligt statement hur det är undergrounden som blivit mainstream. Då främst attitydmässigt snarare än musikaliskt.

Jag kanske låter bitter. Då får det väl vara så, jag tycker bara att det börjar bli lite för mycket av den här insmickrande solskenspopen. Inget ont om Bluekicks, de gör egentligen inte grejen sämre än någon annan. Men så länge ingen av bandmedlemmarna trakterat en tamburin eller ens bytt ett trumskinn åt en kollega på turné kan det nog bli svårt att nå långt.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner