Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Familjen
Huvudet i sanden, 2008
Skivbolag: Adrian Recordings/Hybris
Av: Johannes Ådén
Publicerad: 2008-05-13
Hemsida: www.detsnurrariminskalle.com

Familjens debutalbum ”Det snurrar i min skalle” lade beslag på plats nummer sex på min ärsbästalista. Titelspåret var det årets bästa låt och jag spelar den fortfarande ganska frekvent. Nyheter: Familjen håller på med nytt material. Underbart. Familjen har släppt en remixplatta. Elakt. Jag ville ju ha nytt och mer av Johan T Karlssons dundersköna Detroit-techno. Det här är vad jag fick.

För, i ärlighetens namn, är det verkligen fler människor än hippa modebloggare och DJs som verkligen gillar remixer? Jag förstår inte själva grejen med det. Samplingar är en annan grej; det är ofta ett nöje att sitta och höra var den och den biten är tagen ifrån. Men remixer? Tvi vale. Ofta blir ju den färdiga remixen så långt ifrån originalversionen (vilket säkerligen är syftet med det hela) att jag finner det både onödigt och tråkigt att lyssna på. Om du dessutom inte har hört originalet så blir lyssnandet totalt intetsägande.

Familjen remixas av bland andra Adam Tensta – som ett drag för att locka hiphoppubliken till Familjens dansvänliga musik – The Glass, Pluxus (som för övrigt ska släppas internationellt av tyska labeln Kompakt) och internationellt erkända The Field. Det är även The Fields remix av Hög luft som tilltalar mig mest, jämte Pluxus version av Det snurrar i min skalle. Vilken låt!

I pressreleasen erkänner man själv att albumet spretar åt för många håll för att någon ska kunna tycka om allt. Det är även där den ena av skivans två stora brister: jag tycker om en del spår; på andra trycker jag på knappen på fjärrkontrollen så att det på displayen står hur långt det är kvar av låten och räknar plågsamt ner. Den andra handlar också om själva grejen med remixskivor. Ofta är det flera remixer av samma låt, och på detta album finner vi sex olika versioner av Huvudet i sanden. Maffigt.