Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Depeche Mode
Arvikafestivalen
2009-07-03
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2009-07-05
Hemsida: www.depechemode.com

Det är nog tur att det här går i tryck lagom till att jag lämnat den lilla pittoreska värmländska staden Arvika bakom mig, annars hade risken varit stor att jag blivit lynchad av en hord arga festivalbesökare. Varför? För jag tänker såga spelningen med det band som nästintill ligger till grund för hela festivalen: Depeche Mode.

Många var det säkert som satte andan i halsen när de fick höra att frontmannen Dave Gahan drabbas av cancer i urinblåsan och tvingats till akut operation och inställda konserter. Tänk vilket antiklimax, Depeche Mode är äntligen klara för festivalen och så tvingas de ställa in. Så blev det dock inte. Men inte heller den fantastiska fullträff många hade förväntat sig.

Egentligen är det dödsdömt redan från början. Den hype som har byggts upp under alla år (den som startade med att drömbokningen för Arvikafestivalen alltid varit Depeche Mode men att britterna alltid känts aningen för stora och utom räckhåll för en sådan liten festival som Arvika ändå är) och som sedan fått sin kulmen då bokningen väl var i hamn, gör att Dave Gahan och hans synthiga kamrater aldrig har en chans att leva upp till de astronomiska förväntningarna.

Inte för att de varken är medvetna om det eller skulle bry sig nämnvärt, för dessa grabbar är det ytterligare en dag på jobbet, men Depeche Mode, denna legendariska bokning, blir aldrig särskilt intressant. Det är knappast samma hängivenhet som en viss Trent Reznor visade upp kvällen innan. Stämningen bland publiken är det förstås inget fel på, man behöver knappast predika för de redan frälsta, men är man inte redan totalt hängiven märker man snart att det är något som saknas.

Depeche Mode har tappat sin aktualitet för länge sedan, det hörs bara idel mutter när man pratar med folk om nya skivan, om de ens vet om att den är släppt, och självklart är det de klassiska hitsen folket har kommit för att höra, men jag saknar något mer exklusivt. Det där grandiosa, det där magnifika. Om inte annat en spektakulär show, projicerade bilder på bandet iklädda astronautdräkter på storbildsskärmar är knappast spektakulärt.

Föga oväntat är Personal Jesus avslutande extranummer, och på ett sätt är det en speciell känsla att ha fått uppleva ett så trendsättande band som Depeche Mode, men jag tror att både jag själv och bandet drar en lättnadens suck när spelningen väl är över. Många människor fick säkert ett minne för livet, jag fick mest ont i mina fötter.

Relaterat

Det stora bokningskriget – hur kontrar Bråvalla?
Bahnhof

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

DrunkenDuncan, 2009-07-07 12:22:53 (83.172.85.130)

Jag såg DM i Köpenhamn inför 45.000 bara dagarna innan Arvika och det var en helt annan spelning trots samma låtar. Skillnaden? Jo de 45.000 som var där, dom var där för DM. Ett otroligt tryck. Arvika bler mer å mer en mainstreamfestival med den typ av publik man förtjänar.

Johan, 2009-07-07 07:34:29 (85.224.236.119)

Jag håller med om att spelningen i Arvika saknade väldigt mycket för att leva upp till förväntningarna; en loj, till stor del onykter festivalpublik, ett band som aldrig tände, en "arena" som inte skapar gemenskap mellan publik och band. Senaste albumet saknar de där självklara hitsen de alltid lyckats leverera. Men att påstå att Depeche Mode tappat sin aktualitet är att ta i. Jag var på spelningarna i Berlin och Köpenhamn och de bevisade snarare att Depeche Mode fortfarande skapar magiska ögonblick, för enorma mängder fans.