Joyzine.se






Recension - Skiva

For The Imperium
S/t, 2012
Skivbolag: Lifeforce Records
Av: Jesper Robild
Publicerad: 2012-06-01
Hemsida: www.fortheimperium.com

De unga finnarna i For The Imperium spelar jättekonstig musik. Taktbyten och tempobyten, piano, körer och stråkar samsas med en metalstomme. Men de är inte ett dugg originella för det. Bandets absolut tydligaste influens är The Dillinger Escape Plan (till och med omslaget påminner om ”Miss Machine”). Det är samma fäbless för hi-hatmarkeringar, flageoletter à la matematikmetal, en överjävlig trummis och flippade taktbyten. Sångaren gör stundtals klockrena imitationer av Mike Patton som får mig på bra humör, trots hög plankningsfaktor skivan igenom.

Tyvärr märks det tydligt att For The Imperium inte vågade satsa fullt ut på vad de verkar vara bäst på, utan bestämde sig för att försöka ragga publik med hjälp av… ni gissade rätt, emoflörtar. Under första lyssningen köpte jag konceptet, men försäljningskåtheten stampar på mina nerver. Vid en konfrontation kan jag tänka mig få något svar i stil med ”vi vill ju öka variationen och tänja på gränserna!”. Det tycker jag musiken – speciellt tempovariationerna med snygga lugna partier ordnar själv. Bullet For My Valentine-sången gör det inte. Avslutande Seek For Help är det inget större fel på men en låt av elva… nja.

Jag blir faktiskt arg. Musiken och instrumenthanterandet är briljant hela skivan igenom, men gnället och gläfset är stundtals kräkframkallande. Förhoppningsvis har bandet mognat till nästa släpp.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner